1823-1880 Sanford Robinson Gifford (July 10, 1823 ?C August 29, 1880) was an American landscape painter and one of the leading members of the Hudson River School. Gifford's landscapes are known for their emphasis on light and soft atmospheric effects, and he is regarded as a practitioner of Luminism, an offshoot style of the Hudson River School. Returning to his studio in New York City, Gifford painted numerous major landscapes from scenes he recorded on his travels. Gifford's method of creating a work of art was similar to other Hudson River School artists. He would first sketch rough, small works in oil paint from his sketchbook pencil drawings. Those scenes he most favored he then developed into small, finished paintings, then into larger, finished paintings.  Related Paintings of Sanford Robinson Gifford :. | Night Bivouac of the Seventh Regiment New York at Arlington Heights,Virginia | October in the Catskills | Preaching to the Troops | Twilight at Mt Merino | Hunter Mountain Twillight |
Related Artists:
Alexander H.Emmons
(1816 - 1879)
Pascal Dagnan-Bouveret
(January 7, 1852 - July 3, 1929), was one of the leading French artists of the academic school. He was born in Paris, the son of a tailor, and was raised by his grandfather after his father emigrated to Brazil. Later he added his grandfatheres name, Bouveret, to his own. From 1869, he studied at the Ecole des Beaux-Arts under Alexandre Cabanel and Jean-Leon Gerôme. In 1873, he opened his own studio with a fellow student Gustave-Claude-Etienne Courtois. From 1875, he exhibited at the Salon, where in 1880 he won the first-class medal for the painting An Accident, and a medal of honour in 1885 for Horses at the Watering Trough. From the 1880s, Dagnan-Bouveret along with Gustave Courtois, maintained a studio in Neuilly-sur-Seine, a fashionable suburb of Paris. By that time he was recognized as a leading modern artist known for his peasant scenes, but also for his mystical-religious compositions. His large-scale painting The Last Supper was exhibited at the Salon de Champ-de-Mars in 1896.[1] He also painted portraits for wealthy clients including the British collector George McCulloch. He was one of the first to use the then new medium of photography to bring greater realism to his paintings. In 1891, he was made an Officer of the Legion of Honour; in 1900 he became a member of the Institut de France.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).